Avel och Hälsa

Det här är arbetsgruppen för Avel och Hälsa för våra raser Briard och Berger Picard. På denna sidan kan du läsa om diverse ämnen relaterat till just avel och hälsa, exempelvis om höftledsdysplasi, nyheten HD-index, DNA, osv. Det finns även kontaktinformation till de som är del av arbetsgruppen om Du har eventuella frågor kring nämnda ämnen. 

Mentalitet

En stor del inom Avel och Hälsa är mentaliteten hos de individer som används. Både SBK och SKK är bra källor för information kring ämnet. 

Mental status per ras

Hundars mentalbeskrivningar (MH) kan vara mycket värdefull information för ägare lika väl som uppfödare. All data registreras i Svenska Kennelklubbens databas Hunddata. Därifrån går det att ta fram genomsnittliga värden på hundrasernas mentala status, både för den enskilda individen, men även för hela kullar. På SBKs hemsida kan du se dessa värden i spindeldiagram för olika bruksraser och några andra utvalda raser. 

För mer information kring Mentalbeskrivning Hund (MH) och Mentaltest (MT) se arbetsgruppen Mental.

Senaste nytt från SBKs utskott för avel och hälsa

SBK skickar regelbundet ut informationsbrev från Utskottet för avel och hälsa. Där kan Du läsa senaste nytt i ämnet, särskilt gällande brukshundar.

SKKs avelsbroschyr

Här finns länk till SKKs avelsbroschyr. Det finns det samlat viktig information om Svenska Kennelklubbens avelsarbete, vilket inkluderar ämnens såsom avelspolicy, regelverk, bestämmelser, hälsoprogram, riktlinjer, osv.

RAS/RUS-konferens

Minnesanteckningar och presentationer från den senaste RASRUS-konferensen finns på SBKs hemsida. Du hittar den via länken nedan. 

DNA

Hos briard förekommer retinal dystrofi (i folkmun kallad nattblindhet), vilket är en medfödd/genetisk näthinnesjukdom som karakteriseras av nattblindhet och varierande grad av dagblindhet. Sedan DNA-tester eliminerade bärare av genen från avel, så har sjukdomen blivit mycket sällsynt. Läs mer om nattblindhet på SKKs hemsida via länken nedan.

SKK/AK ser ett behov av att begränsa det antal generationer en hund kan påföras beteckningen ”hereditärt friförklarad”. Ställningstagandet baseras på den ökade omfattningen av DNA-tester samt det faktum att en del av de hundar med beteckningen hereditärt friförklarad i SKKs databas baseras på resultat som ligger många generationer bak. SKK/AK avser att, så snart administrativa och tekniska rutiner är på plats, begränsa hereditärt friförklarade hundar till tre generationer. Därefter måste det aktuella avelsdjuret, eller valpkullen, testas på nytt.

Höftleds- och armbågsdysplasi - HD och ED

Höftledsdysplasi (HD) är en felaktig utveckling av höftleden. Det är en relativt vanlig skelettrubbning hos flertalet hundraser. Armbågsledsdysplase (ED efter engelskans Elbow Dysplasia) är en onormal utvecking av armbågsleden. Här nedan finns flertalet länkar och massvis med information som är av intresse vad gäller både HD och ED, inklusive den nyligen, för rasen briard, tillkomna HD-index och vad det innebär. 

Allmänt om Höftledsdysplasi (HD) 
Del 1. Koll på HD - Information om vad defekten är och vad den innebär för den enskilda hundens liv, samt hur behandling och rehabilitering kan gå till.
Del 2. Röntgen och avläsning - Här kan Du läsa om SKKs screeningverksamhet mot HD, hur röntgen sker på flertalet veterinärkliniker över hela landet, medan avläsning och gradering sker centralt hos SKK.

Del 3. Avel för bättre höftleder - Sista delen, som handlar om det avelsarbetet och hur HD kan ge upphov till kliniska symtom och det reella problem det innebär för hundarna. Här diskuteras även hur screening och hänsynstagande i avelsarbetet kan reducera föreomsten av HD och att röntgen även kan användas till skattning av avelsvärden, såsom med HD-index. 

Examensarbete av intresse: Effekt av sederingsrutin och vikt på höftledsröntgen hos hund

Ett examensarbete skrivet av Josefine Eriksson (SLU) som är relevant för ämnet HD. Syftet med examensarbetet var att ta fram data om huruvida sederingsrutiner kunde påverka utgången av röntgen och därmed dess resultat. Det undersöktes även samma vad gäller hundens vikt. Du kan ladda ner examensarbetet i sin helhet nedan. 

Komplettering till ovan rapport

Följande frågeställning skickades till Sofia Malm: 

Läste en ”studie” (examensarbete) där du var handledare och Erling S var examinator, så jag antar att den redovisade data stämmer.        
Där det visas att det är skillnad på avläsarnas bedömningar. (se nedan) I ert indexmaterial nämns att det inte är någon skillnad mellan avläsarna, kan du dela med dig om den redovisningen där det inte är någon skillnad.
 
Med vänlig hälsning
John Örvill

 
Sofia Malm's svar:
Avläsarfrekvens och fördelning av bedömning

Vad gäller effekt av avläsare var effekten i det arbete du hänvisar till signifikant. Analyserna gjordes i SAS och var en linjär modell som inkluderade olika fixa effekter för att se dessas effekt på HD. Det var dock inte genetiska analyser där även hänsyn tas till effekt av ”individ”/den genetiska effekten. Den senare analysen blir mer korrekt kan man säga, men SAS-analyserna kan användas för att ge vägledning kring vilka effekter som kan vara intressanta att inkludera i modellen för avelsvärdering. När resultaten från arbetet redovisades för avläsarna ansågs ett ”bias” vara det faktum att bilderna mellan de då (och nu) aktiva avläsarna inte fördelades slumpmässigt, detta eftersom Jessica Ingman under aktuell period var under upplärning av Kerstin. Jessica läste därför inte på egen hand några ”svårare bilder”, som t ex hundar på gränsen mellan B och C. Av den anledningen bli jämförelsen av HD-fördelning mellan avläsarna inte korrekt. En annan möjlig bias i materialet är det faktum att det finns ett samband mellan avläsare och tidsperiod. Exempelvis utgörs en stor del av Lars, och kanske även Håkans, avläsningar av undersökningar från en tidigare tidsperiod än övriga avläsares. Urvalet av t ex raser kan skilja sig över tid och beroende på deras HD-frekvens kan underlaget variera. Som med mycket data finns alltså potentiella felkällor i tolkningen.
 
Jag har senare, i mina genetiska analyser, tittat på effekten av avläsare och sett att den i många raser förklarar mycket lite av variationen. Vi har pratat om att, trots detta, lägga med effekt av avläsare eftersom det som du vet är omdiskuterat. Genom att lägga med effekten kan man, även om den inte i de analyserna är signifikant, hänvisa till att denna aspekt ändå hanteras i avelsvärderingen. En svårighet att inkludera denna effekt är dock det faktum att det, förutom de tre verkliga avläsarna, även finns en ”avläsare” som heter ”Nordiska panelen” och en som heter ”Utland”.  Dessa båda kategorier, framförallt Nordiska panelen, utgör ett högst selekterat urval av hundar (i hög grad dysplastiska hundar). Även utländska hundar utgör ett selekterat material eftersom man sällan köper in eller använder utländska hundar med fel på höfter/armbågar. Att lägga in avläsare som en fix effekt ”rakt av” skulle därför leda till en felaktig korrigering av dessa hundars avelsvärde. Hundar lästa av Nordiska Panelen skulle exempelvis av modellen ses som starkt missgynnade och deras avelsvärden skulle korrigeras upp. Innan vi kan lägga in avläsare i modellen behöver vi därför hitta ett bra sätt att hantera detta statistiskt. Inte helt solklart hur det bäst görs. Det finns på min ”att göra” lista att titta närmare på avläsare och statistisk lösning, men jag har inte hunnit prioritera det. Ur avelsvärderingssynpunkt förväntas detta dock inte ha någon stor påverkan eftersom effekten är liten. Behovet som jag ser det är snarare politiskt/strategiskt. Jag har ingen rapport kring mina genetiska analyser av avläsare, det är analyser jag gjort i arbetet med att ta fram index och finns endast som arbetsmaterial i excel och sas.
 
Sofia Malm

HD-index

Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många, framförallt storvuxna, hundraser. Sedan den 3 januari 2012 görs skattning av avelsvärden (index) för HD och ED för ett effektivare avelsarbete för bättre ledhälsa.

Index innebär att man, förutom individens eget röntgenresultat för HD/ED, även tar hänsyn till släktingars resultat för att skatta hundens nedärvningsförmåga avseende dessa egenskaper. Index för HD och ED skattas rutinmässigt varje vecka och värdena publiceras i Avelsdata. Index infördes inledningsvis för fem hundraser: Golden retriever, Labrador retriever, Flatcoated retriever, Berner sennenhund och Rottweiler. Från årsskiftet 2012/2013 skattas avelsvärden för bättre ledhälsa även i hundraserna Jämthund och Norsk älghund grå (gråhund).

Utvärdering av HD-/ED-index från SKK

Här kan Du läsa den kompletta rapporten, som är ganska omfattande och innehåller alla 7 pilotraser, samt en mer specifik för rottweiler och något mer kortfattad.

Svar på vanliga frågor om Index

Vad uttrycker ett HD-/ED-index? Hur beräknas det? Och hur ska det användas i avelarbetet? I den första pdf:en finner du svaren på de vanligaste frågorna om HD-/ED-index. I den andra pdf:en finner du mer fördjupad information.

Filer

Länkar

Nyheter om Index 2017

Hälsoenkäter - frågor och svar

Här kan du läsa en publicerad hälsoenkät och svaren som togs in vid en undersökning av våra rasers hälsa. Enkäten skickades ut till Svenska Briardklubbens medlemmar och har sedan sammanställts här. 

INFO: Resultaten på en del hundar som testats för nattblindhet har inte kommer in till SKK. Ni som har testet er hund för nattblindhet och svaret inte syns på hunddata, skannar in svars pappret och mejlar till reg@skk.se för att få in det.

SKK Play

SKKs Utbildningskommitté erbjuder en vidareutbildning för uppfödare. Det är en serie webbsända program som kallas för SKK Play för uppfödare

Du kan se programmen i SKKs videoplattform SKK Play, vilket du kan hitta här.

Sammankallande: 
Vakant
E-post: styrelsen@svenskabriardklubben.se

Övriga i AG Avel & Hälsa:
Leif Nordstrand
Åsa Karlsson
Outi Turkki
Annica Bylin